”…jag fattar inte att ni stod ut med mig…”

MVG är organiserat utifrån ett team med Ungdoms- och Familjebehandlare och ett team med Omsorgspedagoger. Minst 75 % av personalen är högskoleutbildad. På MVG jobbar varje behandlare med eget behandlingsansvar för två ärenden. Dessutom medverkar varje behandlare i minst två av sina kollegors ärenden.  Vi säkerställer att jämn kvalitet hålls, att insyn finns i alla ärenden, att den unges behov tillgodoses genom väl utformade genomförandeplaner och att MVG gör det vi säger att vi skall göra.

Varje ärende får 10 faktiska (kliniska, strukturerade och planerade) behandlingstimmar i veckan. Insatstimmarna fördelas inom de olika behovsområdena. Dokumentation, handledning, restid etc ligger utanför dessa 10 timmar.

Arbetsprocessen

Under de första sex veckorna kartlägger MVG ungdomen, familjen och nätverket.

Ungdomen, familjen och socialtjänsten är samtliga delaktiga i att formulera de mål som skall arbetas mot (enligt BBICs behovsområden).

Efter fastställande av genomförandeplanen påbörjas det konkreta behandlingsarbetet.

Genomförandeplanen följs upp var 6:e vecka med ungdom, familj och socialtjänsten.

Ungdomens utveckling dokumenteras utrifrån reflektioner kring de uppsatta målen.

När målen är uppfyllda arbetar MVG oftast ”hållande” ett tag och sedan trappas insatsen ner under ett par, tre månader för att därefter avslutas.

Teoretiska perspektiv

MVG har en eklektisk teoretisk bas och en metod som innebär att den samlade kompetens och erfarenhet som personalen besitter tillsammans med aktuell forskning och ungdomens och familjens mål skall ligga till grund för hur arbetet utformas. Det innebär att flera olika perspektiv används men att det finns en tydlig idé i varje enskilt ärende om metod och teori, allt för att matcha ungdomens specifika behov och utgå från ”best practice” i så stor utsträckning som möjligt.

De teorier som i första hand används är:

Psykodynamiskt perspektiv.

Systemteoretiskt perspektiv (bl.a. struktuell familjeterapi, Anknytnings-BaseradFamiljeterapi och Narrativ terapi)

Miljöterapeutiskt perspektiv.

Traumateoretiskt perspektiv med fokus på i synnerhet typ2-traumatiserade barn.

Fördjupad kunskap i arbete med missbruk (i olika former) utifrån ett psykodynamiskt/systemiskt perspektiv.

 Salutogent förhållningssätt med fokus på KASAM och möjligheter och resurser, risk- och skyddsfaktorer.

Uppföljning och utvärdering med evidensbaserade självskattningsformulär: Achenbachs symtomlistor (CBCL ABCL YSR ASR)

 

Grundsyn

Hållbart förändringsarbete uppnås genom att bearbeta problemen där de hör hemma – alltså i ungdomens egen miljö och vardag.

Relationen mellan behandlare och ungdom är ett viktigt verktyg för att kunna genomföra förändringsarbete med ungdomar, därför ska varje ungdom ha en behandlingsansvarig som har det övergripande behandlingsansvaret och är den som träffar ungdomen mest.

Ungdomen ingår i ett system av familj, vänner och sysselsättning – alltså måste alla delar bearbetas för hållbar förändring.

Familjen är viktig – alltså måste familjearbete vara en självklar del i arbetet. Vi skall arbeta för att familjen tar så stort fortsatt ansvar som möjligt.

Alla ungdomar och familjer är olika – alltså måste metoden anpassas till de olika förutsättningar som varje ungdom och familj har.

Mellanvård görs inte vardagar 8-17 – alltså måste behandlarna finnas tillgängliga under flexibla omständigheter; alltså flexibla i tid, rum och tanke.

Avgörande är behandlare som delar grundsynen, tror på idén och ser metoden som verkningsfull. Personalen som rekryteras till MVG trivs med uppgifts- och processorienterat arbete, har förmåga att självständigt starta upp, genomföra och avsluta, har teoretisk förankring och kan skapa relation till ungdomar och vuxna samt har en god förmåga att härbärgera egen frustration.

Så här tycker föräldrar och ungdomar

Dessa berättelser från föräldrar är hämtade ur en B-uppsats skriven av två kvinnliga studenter vid Göteborgs Universitet Institutionen för Socialt Arbete, Socionomprogrammet i maj 2006

Pappa Anders:

Inledningsvis var han dock skeptisk till deras arbetssätt: ”Jag tror att i början var det lite såhär; fan skall dom bara sitta här och tjata eller… skall dom bara gå ut och fika? Jag tyckte väl att det var ett lite underligt sätt att jobba på.” Det var först när han såg att det gav resultat som han kände att MVG var rätt för dem. Han litade på att personalen visste vad de gjorde och att de hade ett mål med det.

Anders berättar att Anna fick en väldigt bra relation med den första kontaktpersonen på MVG, men att hon fick byta på grund av olyckliga omständigheter. Besvikelsen vände dock efter någon vecka då han såg tydliga tecken på att dottern och den andra kontaktpersonen fungerade väldigt bra ihop. De hade turen att få behålla denna kontaktperson under tre terminer. Anders kände sig delaktig och inkluderad i behandlingsprocessen och är nöjd med MVG, förutom några smådetaljer. MVG lärde honom att se till det positiva och uppskatta alla förändringar och framsteg dottern gjorde, att det var det som var det viktiga.

Mamma Birgitta:

Från MVG fick de klara besked om att denna insats skulle kräva mycket av hela familjen och att det skulle pågå under en lång tid, alla var tvungna att satsa på det. Behandlingen visade sig ge positiva resultat och Birgitta fick stort förtroende för Carins kontaktperson Camilla. Hon hjälpte Carin och diskuterade livets väsentligheter, fick henne engagerad och gav henne mål att sträva efter. ”Hon kan ju få fram det på ett annat sätt än vad jag kanske får som mamma.” Birgitta var imponerad över hur roligt de hade tillsammans och hur Camillas kunde anpassa sin framtoning efter Carins behov i olika situationer. Camillas karaktär ändrades till exempel inte när Birgitta kom in i rummet, utan hon visade en stabil roll inför Carin. Hon tror att Camilla till stor del är ansvarig för resultatet: ”jag vet inte riktigt om MVG har det där riktiga kanonkonceptet, men för Carin funkade det så himla bra bara för att hon fick en sån jättegod kontakt med Camilla. Och jag vet inte hur ofta dom lyckas så bra, men Camilla har i alla fall fått Carin att mogna så mycket. Hon har stärkt henne som tjej så att säga.” Vidare menar hon att hela familjen gjort ett jättejobb, de har alla funnits där och stöttat Carin. Birgitta kände sig väldigt delaktig och involverad i processen och tycker att de fick goda råd och stöd under tiden.

Idag är hon glad för att de inte stod på sig i sin önskan om placering på en institution med hårdare bevakning, långt hemifrån. MVG lyckades verkligen överträffa Birgittas förväntningar. ”Jag är jättenöjd med det, men då, kan jag ju säga, hade jag inte så höga förhoppningar att det skulle lyckas.”

Pappa Calle:

Under tiden Lotta fick hjälp från MVG samarbetades det nära med hennes familj. De hade frekventa möten med MVG där de stämde av var de var någonstans och vad som var bra och dåligt. Han kommer ihåg dem som ganska jobbiga men nödvändiga. På MVG:s begäran skrevs löpande kontrakt mellan Lotta och hennes föräldrar om vad MVG skulle göra, vad familjen förväntades göra, med mera. Detta följdes upp under mötena med MVG och det månatliga mötet med socialsekreteraren. Samarbetet var väldigt nära och bra, men tidkrävande och blev nästan för mycket. Det hade varit svårt för Calle att få detta att fungera om han inte haft flextid på jobbet, då mötena hölls på dagtid. Mycket jobb fick göras under kvällstid. Efter att kontaktmannaskapet hade kommit igång och Lotta gjorde framsteg kände familjen sig trygg med insatsen. De kunde ringa MVG vid alla dygnets timmar om det behövdes. Om de inte fick tag på Sandra var det alltid någon annan som svarade och försökte ta tag i frågan.

Familjen är riktigt nöjda med resultaten från MVG och ger dom bästa betyg, men Calle tror att de hade misslyckats om de hade involverats från första början. Speciellt tacksamma är de för Sandras insats. ”Ibland undrar jag hur hon lyckades med allt detta”, säger Calle. ”…jag tror att det är Sandras förtjänst, den största delen. Sen så tror jag att MVG har gett Sandra väldigt bra resurser för att fixa detta.” Familjen är väldigt tacksam för att Sandra tog sig an Lotta på det sätt hon gjorde.

Vi svarar gärna på dina frågor

Kontakta oss om du har några frågor gällande vår verksamhet.